Idag klockan 11.00 kommer Barcelona ringa och göra ½ timme lång telefonintervju. Igår blev jag först skitglad för att dom sa att dom skulle göra det, sen hörde jag massa negativa ord och blev mindre pepp. Men, jag tror fortfarande på min teori som går ut på att om jag inte får se nått annat, om en så bara ett litet tag, kommer jag bli tokig. Och det kanske är rätt? Att när jag kommer hem från Barcelona för att läsa upp betygen, då har verkligen alla flyttat och inte bara dom som flyttar till hösten för att läsa upp betygen. Men då får det vara så! Jag känner bara för att göra nått, som kanske inte du kan?
Vem vet, det kanske inte alls är något för mig. Men då åker jag väl bara hem igen då. Om det är förjävligt lär jag iaf försöka stanna vå månader så det går jämt upp.
Ska bli kul att blogga därifrån sen, fast så trök att läsa när det blir ao istället för äö. Tänker ta med mig min laptop men det kan ju bli problem med att fixa internet till lägenheten då många hyresvärdar inte äns pratar engelska. Tack som fan mig själv att jag en gång var mer ambitiös så att jag läste spanska två år på högstadiet och ett år på gymnasiet. Nått lär ju sitta i bakhuvudet, så man åtminstone kan fråga efter vägen osv. Nej, nu ska jag ta och fixa jobbet! Och kom ihåg, har ni några slantar att åka utomlands för då åker ni fan till Barcelona. Det blir gratis boende hos mig då såklart. Men du, lite jag kommer sakna bakad potatis på Plus cafét då? Och blir jag ledsen tänker jag lyssna på världens töntigaste band någonsin, Hanson - I will come to you.
'Cause even if we can't be together
We'll be friends now and forever
Nu beter jag mig som jag redan fått jobbet. Det har jag ju inte men jag hoppas starkt på det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar